En dag Ett liv

Helgen var i vilket fall som helst ganska trevlig. I fredags var jag med klassen och provade Curling, vilket var galet kul men svårt. Efter det tränade jag ett pass BodyCombat medan J var och repade med det något haltande bandet.

Sedan blev det filmmys med chips och dip.

Vi såg dokumentärfilmen Armadillo:

Den väckte många frågor men tyvärr fick jag inga svar. Det känns bara ännu svårare nu att J ska göra utlandstjänst. Men en bra och välgjord dokumentärfilm om en grupp danska soldater i Affe-land. Definitivt sevärd.

Lördagen spenderade vi med J:s mamma och hennes man. Först gick vi på julmarknad och sedan blev det pizza i deras sommarstuga. En riktigt mysig dag som även den avslutades med film. Det blev den koreanska filmen Brotherhood of war. En mycket välgjord film som definitivt utklassar många Hollywood-produktioner inom genren krigsfilm.

På söndagen var det dags för ännu en julmarknad men då var det bara jag och J. Jag hade hoppats att det skulle bli sådär mysigt och romantiskt som det är på film. Vi håller varandra i hand, köper små fina handgjorda saker och pussas under en mistel. Men istället halvsprang jag efter J som tyckte det var extremt tråkigt och mest bara ville hem. Han klagade och muttrade och jag blev ledsen. Jag kan faktiskt inte förstå varför han vill följa med mig på liknande saker när det alltid slutar likadant. Det gäller nog inte bara J utan de flesta karlar.
Men vi besökte i varje fall Örebros mysigaste butik. En liten, liten butik som ser precis ut som en gammal lanthandel med glasburkar överallt. Där finns godis, teer, kaffe, bokmärken, burkar och en massa annat i gammaldags stil. J stod utanför och väntade medan jag handlade te. Egentligen borde jag låta bli av den enkla anledningen att jag har så extremt mycket te:

Men jag kunde inte låta bli när jag doftade på denna skapelse:

Helt ljuvligt med saffran, apelsiner och diverse andra kryddor.
För att göra min älskling på lite bättre humör köpte jag även en påse marknadsnougat bara till honom. Han är en riktig gottegris och jag älskar hans min när han får något sött i sin ägo.

Efter det blev det middag på stan och sedan avsked vid tågstationen. Jag verkligen hatar dessa avsked men som tur var så slipper jag dem i hela tre veckor. Jag kan knappt fatta att han ska vara hemma så länge och att vi kan ses nästan hur mycket som helst. Det ska bli underbart.

Idag har vi ätit julbord och haft julpyssel i skolan. Jag och D fastnade vid julkortstillverkningen och jag fick ihop en fin liten skara julkort:

Problemet är väl bara att jag inte har någon att skicka dem till. Ett par stycken kan jag nog få iväg men de andra får väl ta plats i byrålådan till nästa jul.