En dag Ett liv

Mitt liv, en dag i taget.

Omvändelsens tid

Kategori: Allmänt

Jo minsann, något fantastiskt har hänt. Jag har alltid hatat snö och vinter. Så till den grad att jag funderat på att flytta till varmare breddgrader. När jag började min utbildning och fick reda på att det ingick vinterfjälls-utbildning kände jag genast att jag borde hoppa av. Men eftersom jag gärna vill bli fritidsledare tänkte jag att jag får försöka övertala lärarna att jag inte kan följa med då snö ger mig psykiska problem. Det gick inte hem kan jag säga. Så imorgon är det dags. Då styr bussen mot Idre och jag kommer att vara med.
Eftersom jag aldrig åkt skidor mer än ett lamt försök när jag var 13 år som resulterade i ett makabert störtlopp har jag bävat mest för just den biten. Jag har varken åkt utförs eller längd så jag är minst sagt livrädd. Men i måndags var vi en sväng i Ånnaboda på friluftsdag. Tanken var att vi som läser till fritidsledare skulle hålla i friluftsdagen för resten av skolan. Jag hade signat upp mig för att vara en av de ansvariga för tipspromenaden. Men eftersom ingen ville gå tipspromenaden utan alla ville åka längdskidor eller pulka fanns inte mycket att göra. Så jag tog tillfället i akt och testade längdskidor. Fy va kul det var. Det var länge sedan jag skrattade så mycket och nu ser jag fram emot morgondagen. Dock har jag fortfarande ångest inför utförsåkningen men jag tror det kommer gå bra. Jag gillar utmaningar.

Tyvärr krånglar magen fortfarande och medicinerna har ännu inte hjälpt, men kanske är det just lite fjällsemester jag behöver för att komma på banan igen. Den som lever får se.

Nu ska jag packa, städa och handla. Det är inte det lättaste att packa när jag inte äger någon som helst vinterutrustning, inte ens ett par termobyxor. Men jag har å andra sidan mycket mysbyxor så det får bli dubbla lager.

Sen ska jag även hinna med att fira min älskling som fyller år imorgon. Hans mamma har ställt till med kalas coh för hoppningsvis får jag träffa lite släkt som jag aldrig träffat.
Imorgon är det ju inte bara hans födelsedag utan även vår 1-årsdag. Tänk vad tiden gått fort. Tyvärr blir det inget firande av det. Mest på grund av att J inte bryr sig om sånt men också för att tiden inte räcker till. Annars hade det varit roligt med bio och middag. Det var länge sen. Men nästa helg kanske...
Hade så bra alla som läser (om någon läser)
Håll tummarna för mig i backen =)

Kommentarer


Kommentera inlägget här: